En bild säger för mycket

Det finns bilder som aldrig lämnar näthinnan hur hårt man än blundar.
I en dokumentär om nazityskland, som visades på SVT för två eller tre somrar sedan, ingick en del autentiskt material. Just en särskilt förfärlig sekvens bland klippen kommer aldrig någonsin att lämna mig. Jag tänker på den ofta. Hur jag än försöker skaka den av mig försvinner den inte. Klar som uppspelad i HD-format visas den för min inre bio, om och om igen.

Scenen är tagen från långt håll, utan ljud, och visar en grupp judiska kvinnor som av två soldater skiljs ut från sina barn för att föras bort. Bland barnen finns en liten flicka, högst två-tre år som envist försöker tulta efter sin mor men som av den ena soldaten gång på gång bryskt föses undan. Man ser att modern gestikulerande försöker lugna dottern för att bespara henne fler knuffar av soldatens gevärskolv.

”Gör som mannen säger älskling – mamma kommer snart tillbaka”.

Fast det gör hon inte och trots att scenen är stum hör man att hennes röst spricker av vetskapen att hon lurar både sig själv och barnet.

Vet inte varför jag kom att tänka på den nu…

Annonser

Ett svar to “En bild säger för mycket”

  1. Tanken kanske handlar om empati. Empati för de som behöver det och kanske empati för någon närstående. Det låter kanske religiöst, men leta efter empatin, Jocke. Jag har också haft flashbacks, när tanken gått till något tragiskt, något romantiskt och även tragikomiskt. Kanske är det just det som Frankie Boy sjunger om i That’s life?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: