Kulturhuset ska inte vara ett hus för alla.

Kulturhuset ska inte vara ett hus för alla. Det har på sätt och vis aldrig varit det och det är önskvärt att det inte blir det i framtiden heller. Precis som Nina Marjavaara i lördagens Jönköpingsposten påpekade ska Kulturhuset vara ett hus där ungdomar som av olika skäl har svårt att känna sig hemma någon annanstans ska finna takhöjd och utrymme. Jönköping är föreningstätt och kommunen använder sig av föreningslivets bredd och mångfald i både marknadsföring och värdegrunder. ”Föreningslivet är en av kommunens största tillgångar och bra för tillväxten”. Men det handlar i de allra flesta fall om idrott. De kreativa och kulturella föreningar som söker hemvister har ofta svårt att finna plats och känna sig välkomna någonstans varför nödlösningarna varit många genom åren. Kulturhuset på Tändsticksområdet är en av de mer lyckade. Sedan tillkomsten i början på 80-talet har huset varit drivhus för i synnerhet stadens musicerande ungdomar. Jag vill nog påstå att den starka position Jönköping tilldelats, både nationellt och internationellt, inom bl.a punk, hårdrock och hardcore inte varit tänkbar utan Kulturhusets möjligheter till samlade replokaler och scener. Idag axlas rollen som musikalisk inkubator av andra aktörer, som Bilda och Medborgarskolan och den nostalgiska glans som omger Kulturhuset har inte ett dugg med nuvarande kulturhusförening att göra.

Kulturhusets storhetstid från 80-talet till början av 2000-talet har vi eldsjälar inom dåvarande kulturhusföreningar, musikföreningarna ACNE och Svavel samt enskilda aktörer att tacka för. Retoriken och argumenten nuvarande kulturhusförening använt sig av i debatten för att betona sin betydelse har därför på sätt och viss varit osaklig. Jönköpings kommun har inte haft för avsikt att stänga ner ett kulturhus där artister som The Cure, Cardigans och Lars Demian framträtt och det är anmärkningsvärt att alla goda exempel på arrangemang som lyfts fram för att legitimera kulturhusföreningens roll har arrangerats under tidigare föreningars styrelse. Diskussionen har på så sätt i viss mån förts på oskarpa grunder där kulturhusföreningen likställt sig med det fria kulturlivet och kommunen gestaltats som samvetslös kulturkross.

Det har därför varit svårt att skilja på för eller emot när fokusen på detaljer grumlat helhetsbilden. Jag vill nog påstå att t-shirtar och litteratur i själva verket varit välkomna dimridåer för båda sidor. Den största elefanten i debattrummet kring kulturhuset har istället varit kulturhusföreningens arbete och vissa föreningars påverkan på detsamma. Om slika frågor har talats ytterst lite. Några antydningar i chattar, små glimtar i sociala medier. Inget mer. Många bittra nävar har knutits i fickan kring vad som hände i början av 2000-talet då nuvarande förening fick makten i anläggningen. Med en ekonomi körd i botten fanns utrymme för kuppartade övertaganden. Vid rodret hamnade ett kotteri som tog tongivande roller inte bara i kulturhusföreningen utan även i vissa av Kulturhusets mindre föreningar. Sedan dess har, om sanningen ska fram, huset varit en angelägenhet för snävare kretsar än historiskt. Det har talats om styrelsens slutenhet och brist på samarbetsvilja med både externa och interna aktörer. På något sätt finner jag det talande att husets övriga dussinet föreningar lyst med sin frånvaro i debatten. Man vill gärna anta att åtminstone en handfull av dem stått bakom kulturhusföreningen om verksamheten fungerat.

Men oavsett kulturhusföreningens tillkortakommanden så finns det snyggare sätt att genomföra förändringar än den kommunstyrelsen nu visat prov på. Ett hus för den fria kulturen ska inte granskas av kommunen utifrån dess hyresgästers politiska ideologier. I ett hus för den fria kulturen måste subkulturer tillåtas. Ett hus för den fria kulturen måste erkännas med andra faktorer än exempelvis en idrotts- eller fritidsanläggning. Det är så mycket som brustit i kommunstyrelsens hantering av frågan att man undrar om någon enda kommunikatör varit inblandad. Förutom en oförmåga att beskriva visionerna med annat än ”ett sprudlande kulturhus fyllt av aktiviteter för unga och äldre” så har också Mats Greens och Anna Mårtenssons framtoning tetts onödigt enväldig. En dialog hade förhindrat ett skyttegravskrig som nu riskerar att helt motverka syftet att främja det fria kulturlivet på Tändsticksområdet. Redan minuter efter debatten i torsdags spåddes en ”administrativ mardröm” för de kommunala samordnare som nu ska ta över driften. Inredning och utrustning som ägs av kulturhusföreningen blev genast tillhyggen i diskussionen. Kommunens intentioner ska motarbetas. Onödigt och tråkigt.

Istället borde nu föreningarna i Kulturhuset gemensamt lägga upp en smart plan för att i samverkan med kommunen pilla ut russinen ur en kaka de både kan äta och ha kvar om korten spelas rätt. De poäng Mats Green och Anna Mårtensson eventuellt plockat på gungorna kan nu lätt förloras på karusellerna om inte kommunen ser till att anläggningen fungerar tillfredställande. De kommer att ha ögonen på sig. Nu måste värvas föreningar och styras upp, inte minst ett programutbud som ”sprudlar”. Det kommer att kosta. Under debatten i kommunfullmäktige fick vi egentligen inte svar på hur finansieringen skulle gå till. På frågan om hur ökade kostnader skulle hanteras svarade Peter Lundvall (MP) självsäkert: Det får vi lösa.

Hmm. Så pass. Spännande. Kanske har vi nya pengar till det fria kulturlivet att vänta.

Krönika i Jönköpingsposten 20130430

Annonser

Ett svar to “Kulturhuset ska inte vara ett hus för alla.”

  1. Sebastian Says:

    Vilken tur då att nu finns pengar att satsa på musiken igen! Efter att huset varit på ruinens brant och farligt nära konkurs, har vi nu vänt skutan och pengar börjat komma in igen. När det var som värst gick enskilda personer in med pengar för att betala personalens löner.

    Från och med oktober förra året då vi fick kontroll över ekonomin började vi direkt investera i ny musikutrustning. Vi har börjat bygga upp en inspelningsstudio, utrustat en öppen repa, köpt in sladdar, kablar, mixerbord och så vidare… Det kommer finnas stora möjligheter framöver till att göra ännu mer bra grejer på Kulturhuset!

    Den 18e maj har vi en utbildning i grundläggande ljudteknik och samtidigt kör vi musikplaneringsmöte med arrangemangsgruppen.

    Som du kanske sett håller vi också på att sammanställa en lista över alla band som spelat på Kulturhuset genom åren: https://www.facebook.com/events/631355970213868

    Har The Cure verkligen spelat på Kulturhuset? I tråden har detta diskuterats och ingen har kunnat bekräfta ännu.

    Under 2010-talet har vi fått satsa på mindre akter, men efterhand så håller musikscenen på att komma tillbaka, allt eftersom ekonomin växer. Arrangemangsgruppen byggs sakta upp på nytt i Kulturhuset och även flera grupper växer sakta. Senaste tillskotten är Jönköping Straigh Edge och RF: Elden är lös!.

    Den första mars startade vi en ny grej som vi kallar Nyfiken Scen. Banden som spelade då var Howlin Kings (www.myspace.com/howlinkings) och Elise Ria Borderline Trion (http://www.myspace.com/eliseriaborderline).

    Vi genomförde nyligen vårt trettioårsfirande (30e april) med tre scener (elva band, fyra poeter, tre trubadurer och öppen-prova-på-scen med som mest drygt 20 pers på scen samtidigt) gerillautställning, videoinstallationer, fotoutställning, utomhusgrill med mera..

    I år stod vi återigen värd för Ung Kultur Möts med sällskap av Musik Direkt länsfinal (20e april). Publikrekord i år, trots att det var riksfinal på Spira förra året.

    I februari (1-3e) satte vi upp ett annat större arr. Kulturhuset öppnar upp. Sex band i olika genrer, nattkafé, öppet i snickeriet, rollspel och så vidare.

    Förutom detta har vi gjort en egen tidning, en åtta-sidigtabloid som trycktes i 10 000 ex. Texter, foton, formgivning och lay-out, allt är gjort av ideella på Kulturhuset (färdig 25 februari). En omfattande utredning enligt vetenskaplig modell på 38 sidor med bland annat 130 enkätsvar om vad som är bra och dåligt med huset och verksamheten (färdig 28 januari). Vi har genomfört tre demonstrationer (28 februari, 20 och 25 april) och en kulturkavalkad (20 mars) då vi drog genom stan med trummor och musik. Vi har uppvaktat politikerna (30 januari, 28e februari, 10e april, 25e april). Vi har deltagit i debatter, skrivit insändare, bemött politiska utspel och svarat på kritik från media. Detta har alltså hänt sedan årskiftet 2013.

    Fattar du vad vi hade kunnat göra om vi sedan ekonomin vände i oktober bara behövt fokusera på musiken och arrangemang och verksamhet i huset..?

    Jönköping behöver en levande musikscen. Kulturhuset är den självklara platsen. Medlemsstyre och ideellt engagemang är förutsättningen för ett levande och ”sprudlande” Kulturhus. Det är detta Föreningen Kulturhuset i Jönköping idag kämpar för!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: